En gång för länge sedan var jag ihop med en kille som såg sig själv som oerhört missförstådd. Han hade många känslor i sitt ömma pojkhjärta och älskade såklart manligt navelskådande popmusik över allt annat. Och skydde ELITISM och YTLIGHET som döden. Man fick vakta sin tunga ordentligt i den här killens närhet.
Det var dock bara vissa former av elitism som var av ondo. Att skratta åt överviktiga kvinnor, rödbrända skjortgossar och popkids med luggarna åt fel håll var helt okej, så länge man inte avslöjade sin egen falskhet. Det var den ytliga formen av elitism som var farlig, den som tipsar om hipsterkorrekta danslåtar utan att ha blivit tårögda av desamma. Autenticitet var elitismens protagonist.
I sin blogg brukade killen skriva om stadens klubbar och hur varje koncept var ett brott mot världens alla etiska regler. En klubb var hemvist åt bajsnödiga modeoffer, en annan tog för mycket betalt för sina aningen för tillrättalagda bokningar, en tredje en klubb för inbördes beundran. På många sätt var kritiken befogad, men det var tonfallet i dissarna som var så himla sorligt och som de flesta av oss la ifrån oss när vi som sjuttonåringar insåg att de positiva människorna hade mycket roligare än vi dödsallvarliga.
Och därför var det extra komiskt när jag såg att killens så länge missförstådda band äntligen fått sin första klubbspelning - vilken råkade vara på en av de dissade klubbarna. Jag tänkte på hur ont det måste ha gjort i hans mage att efter förfrågan behöva välja - credden eller själen. Det måste vara så jobbigt att hela tiden behöva gå runt och tänka på vad man får och inte får göra för att behålla andras respekt. Självelitism.
Samma känsla fick jag förresten när jag mötte en annan bekant på Ficks-premiären för två veckor sedan. Jag vinkade hej och fick ett nervöst "jag har aldrig varit här förut, ehh, jag brukar inte gå hit" tillbaka. Några dagar senare skyllde han sin närvaro på en tjatande kompis.
Det tråkiga är att det antagligen är personer som mitt gamla ex och min gamla bekant som gör att stämningen på klubbar som Spy Bar och F12 ofta BLIR bajsnödig och stel (som ESS var igår, efter fotbollen som kom från ingenstans och enade subkulturer i hela landet). Så många förvirrad principer och bortglömda förbud på en och samma plats.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar