Grova sågningar av lunchhak

Med risk för att bli uttråkad av händelselös sida kommer nu följande brutala sågningar;

Hermans lilla gröna är inte mer än just Hermans lilla gröna. Herman har en liten en och den är grön. Sönderkokt, lite stabbig, halvkul råvaror, svindyrt och totalskugga vid lunch (något han inte kan hjälpa). En vegobuffé på 100 spänn innehöll varken kött (!) eller kaffe på maten.

Lola är inte längre Lola. Heter något Lola och dessutom serverar mat - då är förväntningarna höga. Jag tror mig få en fantastiskt komponerad lunchtallrik med experimentiella små sensuella explosioner. Jag får bara ej avrunnen sallad och lite småsten. Visset är bara förnamnet. Varför säljer alla duktiga?

Tevere. Ständigt denna pizzeria. Tevere var en gång i tiden södermalms mest inovativa bageri och glassbar. Det var jätteitaliensk och gomen tog små skutt av glädje varje gång den fick besked om att den skulle gå dit. Glassen var bäst i stan och atmosfären ljuv. Idag byter dom personal oftare än tunnelbanan är sen och den ena ägaren är snål och bitchig.

Imperiet är inte så imperiell längre. Jag kunde ta apostlahästarna från skövde om det behövts. Deras feta och rödbetsallad var värd mycket. Men eftersom man ständigt måste förnya sig - även om det innebär att döda ett vinnande koncept för förändringen - så blev det bara en mängd husmanskost och INGET sjysst vego eller kallt alternativ.

Stories. Jag ska berätta en historia; Det är mysigt att sitta där, vid det långa rustika bordet. Det ser gott ut i disken med alla rostade grönsaker och kravmärkta grejer. Men det kostar skjortan, inga studentpriser inte, trots att de är den menade målgruppen. Sen smakar maten aptrist ingenting. Hårda och iskalla små morötter som jag kunnat göra tusen gånger bättre själv. Och dyraste kaffet i stan. Fan.