Såhär ligger till. Lysna nu era ungdjur;
Jag såg det med egna ögon. Techno är ute. Okej, min källa kritiserade sina vänner, det var fult gjort. Men slutsatsen är detsamma - techno uppfattas som ute av fler än mig.
Jag ser i ögonvrån hur Rutger himlar försiktigt med ögonen och hur Carro drar lite i ena mungipan.
- Vad vet hon. Hon är gammal, går aldrig ut, säger att hiphop gungar och är skeptisk till alla former av förställd röst?
Nä, jag vet inte. Jag siar inte. Jag spår inte i trender och jag struntar ju faktiskt i vad som spelas på Trädgården och F12 i sommar. Jag kommer ändå att sitta på min jätteterass nere vid adriatiska havet och lyssna på våldsamt bakåtsträvande balkanröj som pumpas upp från cafébarerna nere vid strandpromenaden.
Jag är liksom inte anpasslig till trenderna längre. Jag har passerat trettio - den magiska gränsen mellan formbar och cementgjuten.
Jag konstaterar krasst att mandelkubbar är skitgott och att det passar jävla bra med enhutt sibirienkall vodka. Jag återanvänder gamla uttryck och skrattar fortfarande åt folk som inte vet vad sockerplast är.
Jag hoppade helt över stuprörsjeanstrenden och garvar nu läppen av mig åt alla mina vänner som febrilt byter ut alla jeansen i garderoben mot utsvängda ditos.
Jag tycker ni är söta när ni sågar kommersiella politiskt korrekta populärkulturnissar. Jag vill krama på er extra när ni får mig att se något helt nytt jag aldrig sett. Men framförallt hyllar jag er kära kollegor, när ni är födda efter 1977 och bevisar det genom era kvicka analyser och er totala nonchalans för etablissemang och hela jävla pressen.
Skål på lördag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar